Bakåt

Just nu känns det som om att oavsett vad jag gör så känns det som om att jag sitter ensam i ett rum fult av människor och ingen märker att jag är där... Ju mer tiden går desto starkare blir kännslan.







Alla andras liv går frammåt utom mitt...
...mitt går bakåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0