Kaattaaa

Jag vet inte vad jag ska tycka om dom.

Visst det kan vara gulligt att barn klär ut sig till påskkärringar och knackar dörr för att ge bort påskkort. Det kommer jag ihåg att jag gjorde. Vi satt och gjorde massor av kort med kycklingar, påsskärringar och annat skoj på. Dom gav vi till alla vi knackade på hos och fick godis om dom hade, vi gick alltid på långfredagen hemma hos farmor.

Idag när pappa låg och vilade och jag precis var på väg ut så knackade ett gäng killar på. Jag höll precis på med mina bökiga skor så jag kunde inte öppna på en gång. Medans jag satte på mig skorna så han dom ringa på ett antal gånger. Sen gick jag och hämtade godiset, när jag kommer tillbaka hör jag en kille säga: Kommer dom snart så vill vi ha pengar! Dom tar sån tid på sig. Sen säger en annan att dom ska gå nu, medans den tredje ser att dörren inte är låst. Då ringer dom på som galningar, knackar och skriker om att dom vill ha pengar.

Allvarligt?! Vad är det med dagens ungar?? Dom var dessutom knappt utklädda, hade typ en hatt och två prickar i ansiktet med vanliga kläder. När jag sen två minuter senare åkte iväg såg jag granntjejen gå iväg med några kompisar. Dom hade också vanliga kläder på sig och varsin påse i handen. Ingen hade klätt ut sig.

Efter att jag kommit hem har sammanlagt 4 tjejer knackat på som åtminstone varit lite utklädda och som sagt glad påsk. Pappa gav dom några godisar var, det hade nog jag också gjort. För dom var så små och söta. Kan inte ha vart så gamla inte.

Men jag tycker fortfarande det är tråkigt att det har blivit sån mani på att få pengar och att alla barn ska ha. DOm ska ha godis och pengar utan att ens behöva göra ett litet kort. Lite fel tycker jag. Samma sak på halloween, då klär ju barn inte heller ut sig längre. Dom ska bara ha godis eller helst pengar.

Nu så deppar jag fan ihop snart!!!

JAG VILL HA MIN LÄGENHET!!!!!

Jag har fan inte lust att betala för ett släp två gånger! Den där jävla idioten som bor i min lägenhet får fan slänga sina grejer åt skogen! Jävla SKIT!!!! IDIOT!!!!

AAAAAAGGGHHHHHH!!!!

Just nu tycker jag verkligen inte om min familj!!
Eller det är inte många över huvud taget jag tycker om just nu!

Folk beter sig som jävla idioter!

Jag skulle inte bry mig om en del flyttade 500 mil bort och aldrig mer kom tillbaka, jag skulle nästan må bättre då. Den som jag hellst ser flyttar så långt härifrån det bara går är min bror.
Vad fan tänker den jävla idioten med?! Han verkar tro att hela jävla världen kretsar kring honom och att allt och alla ska göra som han vill! HåboHus kan inte läsa tankar! Jag har sån lust att kasta ut idioten ur min lägenhet och säga upp bekantskapen med honom.

Helt ärligt så skulle jag inte bry mig om jag aldrig mer pratade med en del andra människor heller... Inte för att jag känner så många som ens skulle bry sig.

Korven och Limpan överlevde även den här kryssningen :)
Det här var då första kryssningen som vi åkt på själva sen vi var 17 kanske? Vi hade iallafall riktigt roligt. Kan hända att det blev lite mycket att dricka och att man han en och annan minneslucka... Men så ska det väl vara på kryssningar?

Dom filmade för Färjan nu när vi åkte... Lagom roligt. Men jag såg kameran en gång bara och det var när vi gick ombord på båten. Jag höll utkik hela tiden efter folk som gick runt med kamera och mikrofon, så förhoppningsvis finns inte våra fina dansmoves och andra olyckliga händelser på film.

Vi såg utöver Håkan i baren även Robinson Robban och nån dryg jävla snubbe som har varit med i BB tror jag.
Det fanns iallafall en del roliga människor på båten :)


     

     


Det blev faktiskt inte så måånga kort tagna från den här kryssningen. Det får vi ta igen nästa gång ;)

Jag har ju bestämt mig för att hoppa av skolan och gå tillbaka till jobbet.
Sen jag kom tillbaka till Skövde och under hela vintern har jag bara hört från en i min klass en gång. Nu för en liten stund sen hörde Hanna av sig på facebook! Lite roligt sådär. Hon frågade om när jag åker till Thailand och om jag är i Skövde nu osv... Hon frågade även om lägenheten och om jag trivs där.

Det känns lite falskt att inte berätta om mitt avhopp. Jag vill inte riktigt berätta det ännu för alla. Men dom flesta (typ 2 pers) kommer ju vilja komma hit och festa och lite sånt sen när jag är tillbaka från thailand.
Jag kommer ju behöva säga till så småningom att jag ska flytta hem. Men när?!
Eftersom Hanna och Robin vill hit och festa i min nya lägenhet så kommer jag ju behöva ha bort en massa kartonger.

Vad bökigt allt ska vara. Dom få som faktiskt umgås lite med mig kommer ju sluta med det så fort jag berättar att jag ska hoppa av. Jag tror inte någon utav dom vill fortsätta umgås med en som ändå ska sluta.

Undrar om jag ska berätta direkt efter thailand?

Inatt drömde jag om N igen...

Den här gången var jag hemma hos honom i hans hus. Han höll på att renovera, så jag var där och höll honom sällskap när han slipade vardagsrumet. Sen gick vi på en rundtur i huset, men han hade inget sovrum? Huset var iallafall jättefint.
Efter ett tag så kom hans syskonbarn dit? Två pojkar, och även hans föräldrar som passade pojkarna. Men om han har syskon eller syskonbarn i verkligheten vet jag inte.
Jag kommer ihåg att jag funderade på hur jag skulle ta mig till jobbet därifrån då huset låg i Enköping och jag inte hade någon bil ännu? Och N behövde ju sin bil för att ta sig till jobbet själv.


Jaja... Jag hade iallafall en bra känsla i kroppen när jag vaknade. Lite fundersam på varför jag drömmer så om honom, men det går väl inte att förklara... :)

---

Ett litet tillägg. Jag fick veta i morse att en av mina gummor på jobbet somnade in igår...
Skönt för henne, men ändå tråkigt. Min lilla gumma.

Just nu hatar jag mitt hår!!!

Blir GALEN på det!!

Jag färgade det ju när jag var hemma... och det blev lite sådär. Det blev lite mörkare än jag tänkt mig och sen så blev det väldigt grått ute i topparna. Nu så hade jag i en gyllenblond färg, dom brukar ofta bli lite gula i ton. Så då ska det täcka över det gråa jag hade i håret. Trodde jag ja. VIsst det blev lite bättre. Men det är fortfarande grått!!


















Jag rakar fan av mig allt snart. Det syns lite i topparna att det är grått, men i verkligeheten är det mer som är grått.

Jag tror att jag blir galen snart!!

För dom som inte vet så är jag extremt trött på att vara singel. Har dom senaste två åren velat ha någon att dela mitt liv med och skaffa barn ihop med. Men dom killar jag träffat har varit idioter, inte intresserade av förhållande eller hur skumma som hellst. Sen så finns det inte heller några vettiga killar här i Skövde, dom bra jag träffat hitils är ju upptagna.

Det som börjar bli riktigt jobbigt är att alla runt omkring mig skaffar barn hela tiden!! Linda har ju Elina, Jessica har André och så har några andra kusiner barn också. Men det är ju inte bara kusiner och så som får barn. Jag vet flera i min ålder som har två barn eller väntar sitt andra, många som är yngre än mig har barn. Jag skulle inte bli förvånad om ännu fler i min omgivning kommer och säger att dom ska ha barn snart...

Jag blir galen!! Jag vill också ha barn! Nu!! Snart skiter jag i vem som är pappan!

Jag tycker inte om det här längre! Det har bara gått två veckor sen A slutade. Men det är fan inte roligt längre. Det märks verkligen hur pass mycket hon har påverkat synen om mig, hur alla andra ser mig då. En dag så var det bra... En dag sen A har hoppat av så har det kännts bra i klassen, utan att dom har tyckt synd om mig allt för mycket. Nu är vi tillbaka på 0, nu kan man tydligen bestämma saker över mitt huvud igen utan att kolla om det är okej.
Blir det inte bättre när jag flyttar til kurorten...
Då vet jag inte vad jag gör.

Blir det inte bättre kommer jag inte klara av Skövde. Jag kommer må så psykiskt dåligt att jag inte kommer kunna plugga. Hur mycket har jag pluggat nu? Dom här två kurserna har jag knappt öppnat böckerna, jag har liksom ingen lust till det.

Nej nu ska jag gråta mig till sömns...

Något jag har funderat på en del är alla konstiga människor som åker buss här i Skövde. Visst jag är van att åka buss, har gjort det ett antal år hemma, har även åkt pendeltåg i 3 år.
Det som förvånar mig här i Skövde är att folk är så otrevliga. Busschaufförerna är jätte trevliga! Dom hälsar alltid och är glada. Men alla andra människor är inte alls tevliga.
Som exempel, idag när jag åkte till skolan så var bussen knappt halvfull. Det finns med andra ord massor av platser att sitta på, men ändå så sätter sig en tjej mer eller mindre på min väska som är på sätet brevid mitt. Då var tex raden framför mig helt tom, varför då sätta sig på min väska?! Hon visade inte ens att hon var på väg att sätta sig på sätet brevid mig, jag har inget emot att någon sitter där. Men man sätter sig inte på någons väska! Tänk om jag hade haft något riktigt kännsligt i den, då hade det gått sönder.
Idag när jag åkte "hem" så var det ungefär lika mycket folk på bussen. Men ändå så sätter sig en gubbe nästan på min väska igen. Men då gav jag honom en sur blick och så satte han sig på en tom rad.
Väldigt ofta när man ska av innan den som sitter ytterst så kan man behöva hoppa över den personen. Folk respekterar inte att andra vill av före dom. Även när det är fullt och några måste stå så flyttar inte folk på sig när man ska fram. Folk ber inte heller om ursäkt om dom råkar slå till en med väskan eller om dom nästan puttar omkull en.

Jag tyckte inte riktigt om att åka pendeln under dom där tre åren då jag tyckte att folk var otrevliga. Men nu skulle jag hellre åka pendeln/tunnelbanan i Sthlm än bussarna här i Skövde.

Tänk att det kan vara sån skillnad på fok här i stan. Är jag i centrum så träffar jag jämt på snälla och trevliga människor. Många hälsar, eller komenterar den tröjan man kollar på och så. Bussarna är som en helt annan värld.

Just nu har jag ett ganska så stort problem... Mina kläder! Det finns ju inte så mycket i min garderob förutom toppar som sitter bra, har tre par jeans som jag kan använd och då är två egentligen på gränsen. Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag har insett att jag kommer inte kunna gå ner så mycket jag vill, det målet ligger alldeles för långt bort för mig. Jag kommer hinna bli ordentlgit sjuk innan jag ens kommit igång ordentligt med träning och jag har inte råd att äta supernyttigt.
Så jag har funderat lite på att köpa lite nya kläder. Jag har kollat lite på Gina Tricot's hemsida, där hittade jag två klänningar och en lång kofta som jag skulle kunna tänka mig att köpa. Skulle även behöva nya linnen och knästrumpor därifrån, eventuellt strumpbyxor också. Klänningarna är väldigt vardagliga, så det skulle ju verkligen vara perfekt.

Men då kommer vi ju till ett annat problem... Jag får inte mitt csn förrän om två veckor! + att jag egentligen inte har råd att köpa nya kläder, jag ska ju köpa möbler för 6000. Har räknat på att det jag skulle vilja köpa kommer gå på ca 1000kr och då har jag inte räknat med att jag måste köpa skor. Så säg att jag skulle behöva lägga ut 1800 på kläder och skor.

Jag behöver verkligen kläder som passar mig och varma skor. Ska jag unna mig kläder eller ska jag svälta mig och hoppas på att lite mer kläder som jag har passar mig om två veckor?

Nu äntligen är jag klar i tvättstugan! Förhoppningsvis var det näst sista gången jag tvättar där. Har väl tänkt att tvätta sängkläder och lite vanliga kläder en gång innan jag åker hem. Det är ju helt värdelöst att tvätta här. Torktumlaren fungerar knappt, torkrummet fungerar inte alls och så är det riktigt vidrigt. Jag tror bara att två linnen och ett par strumpbyxor blev torra i torkrummet, vilket innebär att jag har kläder liggandes och hängandes i HELA lägenheten! Det går inte att ha det så.
Jag måste nästan köpa lite nya underkläder och så ens för att kunna klara mig nu. Jag tänkte typ bara tvätta jeans och tjocktröjor en gång till....

Vem vet? Jag kanske bara ska ta med mig smutsiga kläder till mamma och pappa? Deras tvättstuga är ju ren, fräch och fungerar!  Tyvärr kan jag ju inte ta med sängkläder och handdukar.

Livet är verkligen så jävla orättvist!!
Varför är det dom familjerna som redan har drabbats av död och elände som drabbas igen?!

E's mamma dom ju förra sommaren, vilket gör mig så ledsen. Hon var verkligen världens underbaraste människa! Jag saknar henne varje dag, även om jag inte hade samma sorts relation med henne dom sista 8 månaderna. Men hon betydde så mycket för mig under den tiden jag var en del i hennes liv och hon en del i mitt liv.

Nu är det tyvärr så att E's kusin Conny dog idag. Det var han vi firade när vi var i Thailand, då fyllde han 50 år. Med andra ord så skulle han ha fyllt 53 i december.
Han hade ett hjärtfel och gjorde en bypasoperation i fredags. Han hade blivit ganska dålig snabbt vad jag förstod. Han vaknade aldrig upp efter operationen, hans hjärta orkade inte med längre.

Det är så jävla orättvist! Jag tänker inte bara på E och hans pappa och brorsa. Dom jag tänker mest på är Connys föräldrar. Dom står väldigt nära E's familj, dom har allatid varit på semestrar ihop och bor väldigt nära varandra. Riggan och Roffe hade det väldigt jobbigt när Inger dog, Roffe var den som ofta sjutsade henne till läkaren och så. Nu, lite mer än ett år sen Inger dom ahr dom förlorat sin son. Det är verkligen orättvist! Inte nog med att Riggan och Roffe har förlorat sin son. Connys två söner har nu förlorat båda sina föräldrar, deras mamma dog för några år sen helt plötsligt. Det kan inte vara lätt att ha förlorat båda sina föräldrar så pass plötsligt, det spelar ingen roll att dom är vuxna, det kan inte vara lätt.

Jag tycker även synd om E just nu. Han tog sin mammas död så hårt! Han mår fortfarande riktigt dåligt vissa dagar. Just nu är han ett vrak, jag har aldrig varit med om att han har pratat så här öppet om sina kännslor. Nästan så att jag är orolig över hans hälsa.... Han mår långt ifrån bra just nu.


Livet är inte rättvist...

Nu är det då fredag-kväll...

Vad gör jag?
Jo jag sitter och kollar på tv och dricker vin. Hur spännande låter det?

Precis! Förmodligen kommer mina fredagskvällar framöver se ut på så sätt. Roligt? NEJ!!

Tycker inte om det här. Vill inte bo i Ryd. Tycker inte om att Anna slutade just nu, hon kunde ha väntat en månad. Men framförallt så tycker jag inte om att alla andra tror att jag och Anna sitter ihop. Jag och Anna är faktiskt två olika personer och det är inte så roligt att berätta för alla att hon har hoppat av. Alla reagerar på samma sätt: Stackars dig!
Visst det är synd om mig, för jag kommer inte kunna gå ut förrän jag har flyttat in till stan, för jag vågar inte åka bussen hit själv. Så jag kommer må så jävla dåligt den närmaste månaden, för jag kommer vara så ensam. Alla andra här har ju hittat sina kompisar och umgås hela tiden, bor man i ryd så kan man tydligen inte umgås med andra på samma sätt som om man bor i stan.

Skitkul!! Eller inte!

Häromdagen så kom jag in på en blogg där en tjej skriver om sin typ bantning. Eller bantning vet jag inte om man kan kalla det, det är en ätstörning. Hon skriver om att hon bara får i sig ca 500 kcal varje dag, vissa dagar mindre.
Hon förklarar att hennes ätstörning kom redan i åldern 10-11 och att hon som liten var knubbig.

I hennes blogg så hittar jag lite länkar till andra tjejer som också svälter sig. En tjejs mål är att väga 40 kg! Många av dom här tjejerna, även hon som jag nu följer, dom lägger upp bilder på hur dom vill se ut. Jag tror nog även att dom börjar närma sig det målet.

Hemskt ideal det där. Jag kan förstå att tjejer och killar får ätstörningar. Jag tycker bara det är så tråkigt att alla kanske inte får den hjälpen dom behöver. Att folk faktiskt har de idealen, att man vill vara så smal och riskera sin hälsa.

Nu ska jag inte dölja att jag periodvis har gått på en del idiotiska dieter, det har jag. Men jag har inte psyket eller orken att hålla dessa sieter speciellt länge. Kanske därför jag ser ut som jag gör också...


 

Inte nog med att jag redan är frustrerad pga det jag skrev om tidigare...

Nu sen kl 19 har jag varit tvungen att starta om datorn två gånger för att få internet att fungera!! Allvarligt vad har Tele2 för problem?! Jag har ju full mottagning, det verkar var just i slutet av månaden som det inte vill fungera. Varför?!?!

Jag som först hade tänkt skriva om något helt annat. Nu är jag bara så jävla arg och frustrerad!!!

Nu kommer jag vara så sjukt ärlig och rak på sak. Har någon emot det så får ni har det. Det här ska nog ingen pryd läsa...

________________________________________________

Jag har ju varit singel nu i 2 år.  Så mitt sexliv har inte varit det bästa. Jag träffade ju M lite ett tag, men det var inte så seriöst eller ofta. Jag träffade tom E några gånger bara för att. Men sen M har det inte funits några tecken på ett sexliv alls...

Förutom en gång i sommras. Men då hade jag en sån underbar kompis som hindrade det hela. Tack vare henne så tog han avstånd helt från mig.
Inte så snällt att göra så som kompis, vad som hände helt vill jag inte riktigt gå in på.

Nu i ca 1 veckas tid har jag drömt om en kille, jag vet inte riktigt vem han är. Men han är jättelik en kille som jag känner lite här i Skövde. Men jag tror inte det är han jag drömmer om.
Dom första 3-4 drömmarna så flörtade vi bara, jag tror även vi dansade. Nu i den sista drömmen så satt vi i en föreläsningssal eller i en biograf, kan även ha varit en blandning. Där började det med att vi sitter brevid varandra och efter ett tag håller vi varandra i händerna. Efter ett tag så kysser vi varandra... Efter den kyssen så säger han att han är så glad att han träffat mig. Då vaknade jag av att jag fick ett sms.

Jag kan verkligen inte sluta tänka på den drömmen och killen... Jag har ju haft ganska många sanndrömmar och dom här drömmarna är så verkliga på något sätt.


Jag måste träffa någon snart innan jag blir galen!!